Det här är vad vi gör varje morgon! Plus matar pandorna såklart.

Idag regnar det och är ganska kallt. Eller ja, kallt är det ju hela tiden och ofta duggar det minst en gång om dagen men idag regnar det. Har inte tagit några bilder på pandorna pga vädret. Så jag bjuder på en bildbomb på mig själv när jag skär upp pandabrödet! Och idag fick dom även äpplen. Annars brukar det vara morötter. Pandabrödet är väldigt kompakt och hårt så det är inte så lätt att skära, som ni ser:

Brödet ska vägas noga, 350 gram till Shuqin och 480 till Yuan Yuan.

Sen har vi tagit reda på att vi är ca 1100-1800 meter över havet, vilket kan förklara att vi känner oss trötta och att det är jobbigt att gå i backarna.

Vi har även blivit tillfrågade om vi vill göra pandacentret en tjänst och ställa upp i en film, eventuellt i helgen, vi som stannar längre alltså. Och det heter ju tjänster och gentjänster eller hur? Därmed ska vi säga att i utbyte mot våran skådespelarinsats vill vi hålla ungarna for free. Eller iallafall reducerat pris! We still hang in there så att säga 😉

Apropå bilder, det är oerhört pinsamt när folk i smyg försöker ta bilder på mig. För dom är inte direkt diskreta så jag märker ju det och jag vet inte hur jag ska bete mig. Ska jag låtsas som ingenting eller posa? Haha… Jag tycker iallafall att man kan fråga. Nu känner jag mig som värsta divan men på riktigt så är jag ju typ känd här 😉 Dels att många vill ta kort men även att vi har blivit intervjuade och nu har vi avancerat till film/TV! Men om någon av mina kinesiska fans läser här, fråga nästa gång ni vill ta kort på mig så ställer jag självklart upp!

/StorbloggarN

Vi har strömlöst här, sedan 5 imorse vilket är typ 8 timmar så jag publicerar detta när strömmen är tillbaka.. Men som tur är fick vi mat ändå för dom har gasolspis, annars hade det blivit jobbigt. Inga lampor funkar, så imorse i korridoren var det kolsvart, inget varmvatten, inget WiFi, ingen värmemadrass…. Suck. Det blir bara värre och värre haha! Vi sa redan för nån dag sen att det här är nästan som Robinson med intriger, lite mat, hitta en varm plats att sova på osv, och nu finns ingen ström! Min mobil är död också.

För att ni ska förstå hur kallt och fuktigt det är ska jag berätta att jag handtvättade mina strumpor i förrgår och idag är dom torra, det tog alltså två dygn. Och då har dom hängt i badrummet med alla fläktar på. Och varje morgon när vi vaknar så rinner det vatten på fönstren och det försvinner aldrig. På kvällarna när man ska sova och ligger på sidan på kudden och andas så blir kudden blöt. När vi äter nere i lobbyn och andas så ångar det från munnen. Inomhus! Igår satt alla med jackor och huvor och åt. Borden är av glas och har alltid en hinna av kondens. Att duscha är ett väldigt jobbigt projekt, för det första tar det 10 min innan vattnet blir LJUMMET och tills dess står man och skakar på det iskalla golvet och provar vattnet på fötterna om det är varmt än. Så till slut känns vattnet varmt men duschar man upp på benen så märker man att det fortfarande är iskallt och att det är kroppen som är nerkyld. Fuktighet och kyla har fått helt nya innebörder här ska jag säga. Det vore okej om det var såhär UTOMHUS men inomhus gör att allt faktiskt blir mycket jobbigare. Om man bara hade hotellet som en plats där man kunde fly kylan så vore det ju helt okej. Men när man typ bävar för att gå IN så känns det inte så bra…

Imorse regnade det dessutom. Och Yuan Yuan ville inte gå ut efter matningen så vi kunde inte städa hans innebur på jättelänge. Sen ville inte Shuqin komma in till maten för bambu var mycket godare men till slut kom hon, efter att skötaren GICK IN i inhängnaden..! Jag matade henne med en väldigt liten brödbit och när man ger mindre bitar tar dom den med tungan istället för tänderna! Det är väldigt fascinerande att de vet att man ska ta försiktigt. Det var ett wow-moment.

Sen träffade jag en man som ville visa en bild på sin kamera på en panda och hennes bebis!!! Och jag försökte fråga vart det var och han pekade bortåt. Sen undrade jag om jag också kunde få se och han sa att jag skulle fråga min pandakeeper. Yeah right. Jag var tvungen att ropa dit Magnus och Patricia så dom fick se bilderna också och han berättade att han var kompis sen 15 år tillbaka med pandakeepern som lät honom gå in… Så det är den vägen man måste gå, om 15 år I’m back!

Vår original pandakeeper har inte varit här på två dagar nu och vi gillar han mer än vikarien. För han säger ingenting och typ bara väntar på att vi ska bli klara. Men våran riktiga, han visar oss bilder på pandorna på sin telefon och visar ”tricks” som dom kan göra och är verkligen genuint intresserad av dom. Men för den andra är det bara ett jobb och vi är väl mest en börda. Hoppas att den riktiga är tillbaka imorgon.

Men nu – GE OSS STRÖM!!!!!

Jag är halvvägs igenom min 21-årsdag men hemma har den bara börjat haha Hur som helst har den varit bra hittills, men det känns inte så mycket att jag fyller år… Borde ha tagit holding panda baby idag men det får bli snart ändå.

Alla pandor har varit väldigt fotogeniska idag och varit väldigt akrobatiska så jag hat fått några roliga filmer och bilder! För det mesta är det bara ungarna som klättrar i träd för de stora är för tunga och idag såg vi en av ungarna ge sig av ut på en lång pinne kanske 20 meter upp i ett träd! Men dom är förvånansvärt smidiga och balansen! Dom bara går på en smal pinne 20 meter upp som om ingenting… Det är lite läskigt att kolla på. Och ungarna är så lekfulla! Brottas hela tiden och klättrar på gungan och ramlar ner, ibland på huvudet! De är precis som små barn med väldigt lika rörelser, så häftigt att se. Sen våran panda, Suqin, som är 5, bjöd på en uppvisning också! Först klättrade hon upp på en stock och hängde på mage över den så det såg ut som en pandamatta! Trodde verkligen inte de kunde bli så platta men hon blev verkligen som en matta. Sen fortsatte hon att göra kullerbyttor och rullade omkring på marken och plaskade lite i dammen. Sen klättrade hon upp i ett ganska smalt träd, väldigt högt. Och hon gjorde massa akrobatiska övningar där uppe och när hon kilade fast sig sittandes i trädet hördes ett knak… Hon märkte det och det verkade som om hon ville komma ner snabbt men hon hamnade hängandes upp och ner och och klängde runt på grenarna och med tanke på knaket och att hon är en 110 kilos jättepanda så blev man lite nervös… Men de är helt otroligt smidiga och starka och har grym balans så hon klarade det galant. Hon är väldigt charmig och har personlighet. Och jag klappade hennes tass idag för första gången! Dom är mycket strävare än man tror men jag tror huvudet är mjukare…. Ska återkomma med rapport om pälsens mjukhet på huvudet förhoppningsvis… 😉

Vi blev fortsatt intervjuade av malaysisk press och vi sa att vi hemskt gärna ställer upp på bild, te x med pandaungarna, typ hålla i dem och så haha, men hon fattade inte vad vi menade. För vi tar verkligen alla chanser vi får med att hålla i dom for free! Det var så roligt och uppenbart för oss vad vi höll på med men som sagt, hon fattade inte vår idé… Sen utanför kindergarden där vi hänger på alla raster för att få en glimt av småbebisarna så kom en av babyskötarna till Magnus med handskar och mitt hjärta stannade för vi båda trodde att han skulle få gå in där och hjälpa till!! Men hon undrade bara om han ville ha strödde handskar eftersom han är 1.96 lång så de han har är för små. Men det verkade verkligen som att hon behövde hjälp med nåt och att han skulle få gå in! För panda adopters är här den här veckan, folk som har betalat för att ”adoptera” en pandaunge och nu idag skulle dom få ta bild med dom. Vi får reda på mycket mer saker om pandorna och hela organisationen av besökare än av dom som jobbar här! Så vi pratar med alla vi kan, och kanske kan någon ha access till kindergarden till oss… You never know!

Vår akrobat!

DÖR vad gulliga bebisarna är!! Den här kallar vi för Pinkie för den är rosa på huvudet istället för vit funderar på att säga att jag är här i medicinskt syfte för att kolla om jag är allergisk mot pandor genom att burra in ansiktet i pälsen på dom… För visst vill man bara krama dom?! Och tassarna..! Riktiga babytassar <3

>

Lek och bus i kindergarden

Close-ups på Xeng Xeng

Jag och våran Suqin! Det är svårt att se bra ut på bild här har jag upptäckt…

Och jag avslutar med en bild på värmestationen på panda keepers office – en kokplatta! Ganska roligt men väldigt bra att värma händerna ovanför. Skulle inte ha nåt emot att ha en sån på rummet….

Malaysisk press tog den här bilden på oss!

Baby panda klättrar

Matar vår tjej Siqin!

Yuan Yuans klor är inte att leka med…

Träffade sötaste ungen! Man måste bara älska hur de klär sina barn haha

Pappan till henne sa på kinesiska att jag skulle betala för att ta kort, vet inte om han skojade eller inte, men för det första, ser jag ut som nån som kan kinesiska?! Nej uppenbarligen inte eftersom folk vill ta kort med MIG och jag ställer upp for free! Men det vore ett bra sätt att tjäna lite extrapengar på…

Sen köpte vi pandamössor med Singapore-tjejerna som åker hem imorgon… Den kostade bara 35 yuan och det är ju så kallt här så den kommer nog väl till användning 😉

Hittills idag har vi matat våra pandor och knäppt kort, mockat bajs och städat bort vattenflaskor (!!) från inhängnaden, blivit fotade till en malaysisk tidning som skriver om volontärerna här på centret och hälsat på turister som ropar hello efter oss för att se om vi kan prata haha. Liksom dom står med pandor på sin ena sida och oss på den andra och ändå är vi det mest intressanta! Jag med rött hår och Magnus som är 2 meter lång. En väldigt exotisk syn för dom…

Vi träffade ett TV-team idag som skulle filma småbebisarna!!! Han som var typ reporter var hur trevlig som helst och vi var jättenyfikna på vad han skulle få göra och så för vi pratade utanför bebisbyggnaden, där vi inte får gå in. Han berättade att dom så sent som igår hade släppt ut en pandahona från centret till det vilda! Både jag och min roomie höll typ på börja gråta när han sa det och jag rös över hela kroppen. Jag skulle offra min arm för att få vara med på en sån grej, när ett djur släpps tillbaka där det hör hemma. Sen gick vi och utforskade området lite och när vi kom tillbaka hade dom filmat klart OCH VI MISSADE PANDABEBISARNA!!!!!! Dom hade burit ut dem ur byggnaden allihop (11st, 2 st är kvar för ”show off”) så man hade kunnat få se dom och ta kort men vi var typ 30 meter därifrån!! Så frustrerande…. Men vi smider planer här om att hold the babies och ta kort, att vi gör flera samtidigt. Vi får se hur det går…

Ikväll ska vi åka till Yaan city och utforska, woho! Sen kommer nog dagens skörd av bilder upp här haha. Man slutar aldrig förvånas över vilka otroliga djur det här är. Så lugna och avslappnade.

När vi är på centret hör vi typ lejon eller tigervrål från djurparken i närheten som låter ganska läskigt så vi ska kolla in vem det egentligen är som gör ljuden i helgen tror jag och även besöka the giant buddha.

Det är lite varmare idag iallafall och solen har nääääääästan tittat fram bakom molntäcket!

Imorgon ska jag ta bild när jag matar vår panda :)) men jag gillar inte gallret, kombinationen djur bakom galler är inget som jag är nåt fan av… Och vi matar ju genom gallret. Men jag tänker såhär, det här är ju ”bättre” än ett riktigt zoo för här är dom ju specialiserade på bara pandor och det faktum att målet är att kunna släppa ut dem i det vilda säger ju också ganska mycket. Djurparksdjur annars skulle ju aldrig klara sig i det fria efter att ha blivit uppfödd i fångenskap. Och han från TV-teamet som blev filmad som vi pratade med sa att vi gjorde ett jättebra jobb och det är tack vare oss som dom faktiskt kan släppa ut dom i det vilda. Han sa det efter att han visade bilderna på sig själv i ett hav av pandabebisar för han märkte att vi blev lite avundsjuka haha. Han hade jobbat med det här pandaprojektet som dom filmar i tre år så han har inte åkt räkmacka liksom. Hur som helst, en otroligt inspirerande och trevlig människa!

Idag började vi med toastfrukost med marmelad och vatten och ägg. Exclusive! Sen bar det iväg 25 minuter in på pandacentret där vi fick träffa vår pandaskötare. Jag, Patricia, Magnus och Emma delar på två pandor, här är teamet:

Vi fick mata dom såhär! Med bröd (innehåller bambu, mjölk, flingor och nånting mer som jag glömt) och morötter. Och de tar bitarna så fint med läpparna! Man blir så kramsugen när man ser dom sitta där med en brödbit i ena handen och en morot i andra och smackar på!

Ettåring klättrar i träd! Hur högt som helst! Men de är mycket smidigare än man tror

Sen lekte han omkring och hade värsta uppvisningen! Man vill bara krama dom! <3

Den här är 3 månader och hur go som helst men vi volontärer får inte träffa dom små

Dom vuxna är inte så tokiga heller!

Igår lärde vi oss spela Mahjong så idag efter arbetet spelade vi lite!

Ikväll gjorde vi dumplings till middag!

Och folk vill fortfarande ta kort med mig så nu posar jag vant haha 😉