Kategoriarkiv: Okategoriserade

16e oktober

Idag har jag varit på antilope alley och gjort iordning deras mat och städat bort gamla kvistar och lagt i nya. Samt sopat en massa gångar. Har även matat Dina (duiker) med nappflaska, hon är så sööt! Jag har även trampat in en tagg IGENOM skon rakt in i lilltån! Aj. Det gjorde ont. Men allt här har ju taggar! Sjukt.

Jag är iallafall innerligt glad för att jag slapp stycka hästen som stackars Ellen fick göra. Hon var alldeles blodig när jag träffade henne. Det finns inte en chans i helvetet att jag tänker göra nåt sånt! Och är det nån som muckar om det tänker jag hänvisa till ägaren som sagt att man inte behöver göra nåt som man inte vill. Jag har ju hittills sluppit skära upp köttet till ugglan. Och det varierar allt ifrån kyckling till häst och råtta. Men tyvärr tror jag att jag kanske måste kommer behöva göra det om jag ensam har ansvar för ugglan. Hade jag haft plast- eller gummihandskar hade jag nog kunnat men asså ta i den där skiten med mina bara händer känns vidrigt! Och det säger till och med Eva som jobbat 40 år i krogbranchen (hon är rätt härdad och inte kräsmagad), att det där köttet är bland det värsta hon sett. De flesta accepterar ju att jag inte vill och till och med volontäransvarige som jobbar här VÄGRAR ta i ormar t ex så igår fick jag ta upp den till henne medan hon pratade om den inför en grupp. Och vissa har ju helt enkelt fobi för typ ormar eller spindlar och då kan man inte tvinga den personen att ta i det heller. Samma sak med mig och kött, jag VILL inte ta i det!

På tisdagen fick alla som var kvar när vi var i Matopos göra rent i alla köttfrysar och det hade tydligen varit en upplevelse utöver det vanliga. Likmaskar och köttsaft och blod utan dess like i en salig blandning runt höns, grisar, får, hästar, kossor och åsnor typ. Återigen, jag är så innerligt glad att jag slapp detta. De sa även att stanken om möjligt var ÄNNU värre än den ”vanliga”. Sen fattar jag inte hur det kan komma likmaskar när de ligger i en frys men jag har lärt mig att en frys inte alls håller den kyla som man är van vid. Lägger man vattenflaskan i frysen över natten är det inte alltid allt vatten fryser. Oftast är det bara kallt. Så det är ju väldigt ohygieniskt med 7 ton (no kidding) kött i en frys.

Kom att tänka på vilken fruktansvärd skillnad det är bland volontärerna här och i Kina! Jag kom ju i en stor grupp då på 12 st (tror jag) och det var bara en till svensk. När vi kom var där redan tre volontärer och dom var väl inte de trevligaste jag mött (ordvits hehe) men de var fortfarande hjälpsamma och svarade på frågor som man undrade över och inte bara antog att man kunde allt på en gång och dumförklarade en liksom. För alla är nybörjare nån gång och då är det självklart att man inte kan allt, särskilt om man inte ens får prova vissa saker! Learning by doing heter det ju. Och det funkar ju oftast bättre än learning by watching…. Jag trodde inför kinaresan att det lär ju bara vara härliga likasinnade människor där eftersom man betalar för att komma dit och jobba med pandor (eller djur över huvud taget) och det gör man ju inte om man inte ens är intresserad. Där hade jag helt rätt! Det var ju även 6 till vegetarianer där då vilket var en glad överraskning. Då trodde jag samma sak om det här stället, att volontärerna måste ju vara trevliga djurälskande människor som jag själv och vissa är det absolut men här verkar det vara så att ju längre man varit här desto kaxigare blir man vilket jag tycker är väldigt tråkigt. Kanske är det så eftersom det finns mer att göra här och att det tar längre tid att lära sig allt. Men det är fortfarande ingen ursäkt till att vara otrevlig och sätta sig på en. Det gjorde ingen i Kina av volontärerna och där hittade jag ju också en vän för livet, Patricia. Samt många har de andra har jag fortfarande lite kontakt med också då och då. Här tror jag mest att det förblir Swedish Crew jag fortsätter ha kontakt med för dom är riktigt sköna! Det är Ulla som är 66 som är mormor till Ellen, 20 som är här tillsammans. Hur kul som helst att åka såhär med mormor liksom! De ska vidare till Sydafrika sen och jobba på barnhem. Sen har vi Eva som är 55 tror jag och hennes dotter Li, 32 som också är här tillsammans. Och så jag och Sandra. Det blir lätt så att man hänger med dom man kommer samtidigt som. Det märker jag både här och från Kina.

Imorgon bär det av till Victoriafallen vid lunchtid! Vi tycker alla att det ska bli så skönt att komma iväg ett tag. Vi har jobbat väldigt hårt och jag har för tillfället träningsvärk och ömmande händer från allt sopande.

Vi pratade idag om att de flesta har lämnat sitt vanliga jag hemma för här är det liksom vid middagsbordet ”oj kolla en råtta i taket!” *fortsätter äta* eller när man sitter på toa ”okej det är två gigantiska spindlar i taket”. Men det jag fortfarande är rädd för är grodor! Så jäkla stora och typ helt blinda så de hoppar ju helt planlöst! Vi har en jätte utanför stugan som vi kallar för killer frog. Och den är ju såklart mest framme när det är mörkt så man blir skiträdd när den hoppar fram!