Idag har vi fixat sista i kaninburen och lagt in hö så de slipper betonggolvet! Vi har satt upp en halmvägg som skydd mot solen också. Nu ser det riktigt mysigt ut där

Sen fick vi göra värsta skitgörat någonsin – hugga ner massa taggbuskar och släpa iväg till en hög som ska eldas. Fattade aldrig syftet med tydligen ska det motverka skogsbrand?! Alla var heeeeeelt slut efter en dryg timmes huggande med machetekniv och släpande av taggiga grenar. Så nu ser armarna och benen ut som man varit i fight med en leopard typ. Och jag högg ner ett träd (alltså litet träd) med min machete så jag kände mig som värsta skogskvinnan! Det var så fruktansvärt varmt och svettigt så jag önskade lite regn då. Och regn kom det, senare. Vääärldens skyfall kom på eftermiddagen när vi fixade i kaninbur nummer två. Inte en fläck på kroppen var torr och man kunde bokstavligen vrida ur kläderna. Vi blev iallafall avkylda! Vi fick även beröm av skötaren till kaninerna för vårt fina arbete och att det hjälpt honom jättemycket, det var därför vi fick i uppdrag att fixa bur nummer två också! Så det var roligt att höra att man gjort ett bra jobb på eget initiativ. I bur nummer två bor det den största kanin jag sett! Så tjock. Men nu har dom också fått fint det började även åska och blixtra och ovädren här är inte att leka med! Det blir stora pölar på marken och det blev även översvämning i kaninernas hägn för vi hade råkat täppa för ett hål i staketet där vattnet skulle rinna ut…. Ops.

Imorn är det halv jobbdag, yeeey! Sen på måndag åker vårt svenska gäng hem det blir lite tråkigt. Men vi sa att vi ska ses på Hwange Safari Lodge om några år 😉

På måndag är vi lediga och jag hoppas att vi kan åka till stan då och handla snacks och frukost (om man inte vill äta orostat vitt bröd och kemibomb-saft). Jag hoppas också kunna köpa lite skolmaterial till skolan vi var till eftersom mamma ville sponsra lite! Jag ska höra med ledningen (Nicky) här vad hon säger om det. Det är lite problematiskt att skicka grejer per post hit eftersom de i tullen då troligen inte släpper igenom det för de antar att det kommer säljas. För de fattar inte att det räcker att få ett leende i utbyte för grejerna. Men när man är på plats är det givetvis lättare. Någon frågade hur mycket det skulle kosta att byta ut taket som var trasigt och inte alls isolerat och det var 6000 dollar… Och dom pengarna finns ju inte i hela Bulawayo typ..! Alla barn ska kunna flytande engelska i årskurs 7 här men så är det inte eftersom lärarna knappt kan engelska själv. Och hur ska man kunna lära sig när inte ens läraren infinner sig i klassrummet? Hoppas på att den där skolan kanske kan bli ett litet sidoprojekt sista tiden här.